Cornelia

 

Här ligger jag i sängen med ett stort flin. Varför vet jag inte men känner en liten lycka genom kroppen. Har en bra känsla att allt slit och hårt arbete snart kommer ge med sig. Det finns en mening till allt och just nu är det såhär det ska se ut för mig. Hoppas verkligen att det leder till något bra. Även fast jag har en skön träningsvärk (visst är det skönt med träningsvärk?!) så ser jag framemot morgondagens pass som sägs vara mycket jobbigare. Längtar.  

 

Efter timmar på jobbet begav jag mig hemåt för att åka ut till stallet. Tog med mig Hilda ut på en tur. Betty var mer än glad att få komma ut i skogen. Hon har väldigt bråttom och är lite klumpig enligt mig själv men efter ett tag lugnade hon ned sig så hon tittade ordentligt vart hon gick. Även fast vi skrittade blev det lite hopp över diken som regnet hade fixat. Gillar när det blir spontant och man kan släppa allt för en stund och bara vara i nuet. Märkte även hur glad Betty var vilket gör så mycket. Imorse när man tittade ut genom fönstret var det snö och slask. När vi sedan red ut var det ovanligt torrt i marken och inte en syn över att det hade varit så dåligt väder imorse. Märklligt.